Sovsöndagen
16.35 - jag vaknar lagom skönt med vintertäcket över öronen.
Jag tittar på klockan och minns att jag vaknade solen hade
precis kommit upp på himlen och skulle bara dra mig lite
granna extra speciellt när man hör min mamma utanför dörren
som får sin kille emot sig "låt henne sova, det är helg och som
grädde på toppen är det jullov, hon förtjänar att få sova och
försöka må bättre..." Sen somnar jag igen och vaknar igen när
det är mörkt, nästan lika mörkt som det brukar vara vid tolv tiden
på natten och man undrar liksom vad man ska göra så sent på
natten... Förr kunde jag liksom skicka ett sms eller ett
snabbmeddelande på msn åt Lucas vilket jag inte kan längre...
Jag erkänner det hela - jag saknar att prata med någon på
natten, det var härligt mys som man verkligen mådde bra av...
åtminstonde jag gjorde det. Men jag lär om mig att det är inte
naturligt att prata i telefonen sent på natten och det gör att man
ligger helt stilla och tänker... kanske tänker för djupt för sen
slutar det med att man sätter sig upp i sängen, drar på sig ett
par tofflor och går till balkongen och tittar ut i natten.
Nana, nu har jag varit vaken i lite mer än sju timmar och ska väl
hålla mig vaken hela natten eller gå och lägga mig snart så att
jag är pigg till imorgon... sätta på lite te hade faktiskt inte varit
dumt... och gå till balkongen för att se natten passera förbi här i
södertälje. Iaf bara över nydala eller brunnsäng... Jag har glömt
de senaste dagarna att ta min medicin men jag kom ihåg idag
att ta de så vid middagen (min frukost) tog jag fyra stycken och
jag ska alldeles strax gå och ta två till och sedan imorn ska jag
packa lite granna så att jag sedan kan dra till min pappa som
kommer och hämtar mig vid fyra, lite semester från tokstan
skadar aldrig... Men imorn är en ny dag och jag ska överleva
denna dag också så som jag har gjort de resterande dagarna
i mitt liv.
'til we meet again
michelle
