sjukhus (sammanfattning)

att vara på sjukhus
är alltid lika jobbigt,
man får en känsla av
att svimma hela tiden,
hjärtat går i hundranittio,
man kan nästan se en
själv ska hamna där och
få känna sjukhuslukten i
näsborrarna samt få dropp,
Ja, jag är rädd för sjukhus


<lördag - 12 april>
för mig är det rent av skit jobbigt att bara
besöka en av familjen som ligger där sen
snart en vecka tillbaka... först att se henne
ligga där och ha ännu mera ont än vad hon
hade för en vecka sen är jobbigt men att
just få vara i den miljön som man är mest
rädd för som man verkligen hatar är ännu
jobbigare. och det är jobbigt att få se alla
nålar som ligger framme och alla dessa
sprutor är skit läskigt att se... det är också
jobbigt att höra henne säga att hon vill ha
mer morfin än vad hon redan har fått...


<söndag - 13 april>
denna dag fick man veta att hon ska få
magnetröntgas på måndag, hoppades på
att det inte var något allvarligt...
typ;
vi hittade inget allvarligt så vi kommer
att skriva ut två olika mediciner som vi
vill att du ska ta för att slippa smärtan.

sen så slipper vi mer det där sjukhuset,
det är inte bara jag som har samma känsla
i sjukhus. min pää är likadan.
vi båda får panik, vi kan svimma och vi vill
absolut bara springa därifrån.


<måndag - 14 april>
Hon ska magnetröntgas mellan 10.00 och
11.00, hoppas det inte är något allvarligt...
på kvällen ringer pää och berättar att de
har hittat något som inte ska vara där i
ryggen, de måste operera henne och det
är fort.


<tisdag - 15 april>
idag opererades hon mellan 13.30 och 14.45
men det tog längre tid tydligen...
min pää ringde mig och berättade vad det var.
det var äckligt att höra och man kunde förstå
att hon hade ont i svanken/ryggen.
michelle, nu vill jag att du tänker att du
håller i en vattenballong. Ser du den framför dig?
- ja...
tänkt att du fyller den med en deciliter vatten,
ser du hur står vattenballongen blir?
- ja, pää... vad är det du försöker säga?
de hittade en sådan stor knöl fylld med var
i ryggen på henne.
- ...
är du okej? Du vet att hon klarade sig jätte fint...
- ...ja... vad äckligt... hur mår hon nu?
doktorn sa att hon var stabil, så hon är okej.
michelle, jag måste gå nu, jag måste byta om
till arbetskläder. jag ville bara berätta detta för
dig så att du inte går oroligt omkring i skolan, okej?
- okej... jag älskar dig pappa.
jag älskar dig med. *klick*


<onsdag - 16 april>
idag ringde pää igen och berättade ännu mer om henne.
jag fick ett samtal av henne idag.
hon har förflyttats.
- va?
ja, hon har blivit förflyttad från AVA till inflammations
avdelningen eller något liknande, jag uppfattade inte
det riktigt. jag täntke bara ringa och säga det istället
för att smsa om det, du vet att jag skriver långsamt
på sms, det går ju mycket snabbare att ringa.
- jag vet... du vet pää att jag hoppas att hon ska må bättre?
jag vet... jag vill att hon ska komma hem igen...
men hon måste stanna där tills hon blir frisk igen,
hon hade 40 graders feber och ännu ondare i ryggen.
jag älskar dig, pajas *klick*

<torsdag - 17 april>
jag ska ringa pää snart och berätta att jag kom in
på Wendela Hebbegymnasiet och hade 45 av 45 poäng.
Alla jag har ringt till är stolta över mig... själv är jag glad,
jag kan faktiskt lyckas med något som är en liten utmaning.
jag har även haft min sånglektion och min sångpedagog
ska fixa en längre sånglektion till nästa termin, vilket blir kul.





hejdå
michelle


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0