1 November, Fjärilar i magen och promenad

dag vaknade jag vid tolv.

Det var för ljust i rummet för att somna om.


Tittar runt lite från sängen och reser mig upp för att greppa tag i en dvd film.

Don't say a word, en av mina favorit filmer började dagen med.


Och jag åt världens nyttigaste frukost.

Tupla, det vill säga finskchoklad som är hur gott som helst.


Jag klädde på mig, smsade med folk och sen borstade tänderna

för att sen vidare gå till Äwe.


När jag väl kom hem till Äwe ringde jag på dörren

men ingen var hemma.


"hon är väl ute och går igen som hon brukar göra."

det var min tanke.


Jag ringde även hennes mobil för att kolla om hon

kommer ihåg våran träff hemma hos henne.

men hon svarade inte på sin mobil så jag

lämnade ett meddelande samt smsade henne.


Så jag gick från henne längs kanalen vidare mot klaffbron och under den

för att sen gå över den för att komma på rätt sida till stan.


När jag väl var nära Södertälje Central tänkte jag om jag

skulle gå enda bort till Pershagen eller om jag skulle

ringa till Lischaa så att hon fick komma till mig istället.

Så jag lyfte min mobil och slog nummret till hennes mobil.

Hon svarade snabbt och sa att hon tar tjugo över bussen till stan.


Så jag satt och väntade vid busshållsplatsen.

Under den tiden jag satt där höll jag på att

frysa fast i bänken, kändes det som.

Jag läste bara ett kapitel eller vad man nu ska säga

ur Vingklippt Ängel av Berny Pålsson.


sen när det var cirka fem minuter kvar innan

Pershagensbuss skulle komma in till centralen

gick jag till pressbyrån och tittade in där för att få

lite värme i kroppen, men gick lika snabbt ut därifrån.


Det kändes som om någon kollade på mig hela tiden

tills min mobil ringde.

Berätta det för Lina med Lilla Syster var det man hörde

innan jag svarade; Hallå?

Lischaa; Heej, vart är du? jag är vid stationen nu.

Jag; Jag kommer dit. stå där du är bara så kommer jag.


Jag la på luren och gick raka spåret mot stationen där Pershagensbuss

släpper av folk och tar emot folk.

Bakom busskuren stod Lischaa och väntade på mig.


Vi gick en stund...

Mest åt McDonalds, det är en vana nu sen de senste dagarna.

Man vet ju aldrig vilka eller vem man kan träffa där.


Vi åt något litet bara och satt där och snackade.

Sen gick vi ut igen och gick runt och kollade lite.


Sen ringer min mää när vi är på HM då Lischaa

ska betala sin kajalpenna.


Min mää meddelade mig att jag antingen kunde få skjuts

hem nu på en gång eller gå hem sen.

Först tänkte jag att jag kunde gå hem

men det var för kallt för det så jag sa att jag ville bli hämtad

samtidigt frågade jag henne om Lischaa kunde följa med oss

hem och det är ju självklart att hon får.


När vi väl kom hem så startade mää med maten

och vi frågade mää och vi fick gå ut.


Vi gick ut och gungade i ungefär fem till sju minuter.

Det blåste som fan och det var as kallt.

Det gick inte att gunga helt enkelt.

Sen ringde Lischaa Wille och pratade med honom medans

jag hoppade runt och dansade typ av sköld.


Vi satt även i porten ett tag.


Lischaa garvade åt mig då en dam gick igenom porten.

eftersom hon hade eller har en stor kungspudel, i think,

med sig och när hon stod och slog in koden så passade

hennes hund på att pussa mig på kinden.

Självklart märkte inte damen det.


sen gick vi upp för att kolla om maten var klar.

och det var den. Den var klar sen en tid tillbaka tydligen.

så vi åt... sen tjatade mää om mitt rum igen.


så jag städade den och sen gick vi ut igen.

Den här gången blåste det mer än någonsin.

Man såg tromber eller vad det nu heter.


Vi gick igenom Brunnsängscentrum vidare till Bergvik.

Mot Äwe's place bara för att kolla vad hon gör och så.


när vi kom dit så säger hennes bror att han vet inte

vart hon är eller när hon kommer hem.


Så jag ringde henne igen och inget svar från henne.

Jag lämnade ytterligare ett meddelande på hennes

telefon utifall att, man vet aldrig.

Jag smsade även henne. Hennes mobil har krånglat

på den senaste tiden.


Jag och Lischaa gick mot Brunnsängscentrum igen.

Lischaa skulle ta bussen hem och jag ringde Äwe igen

på mobilen men inget svar igen och lämnade

ytterligare ett meddelande på telefonen.


Innan Lischaa's buss anlände tog vi oss

vidare till Skepparn's bara för att köpa dricka.

sen gick vi vidare till busshållsplatsen och satte oss där

en stund för att prata.


Jag fick sms och jag trodde det var Äwe

men det var Maxxx som smsade mig.

Jag svarade på smset och la mobilen

tillbaka i fickan.


Det slutade med att jag sa till Maxxx

att jag pratar med honom senare.


Varje sms jag fick trodde jag var Äwe som

svarade mig med att hon mådde bra och

att inget hade hänt henne eller så.


Lischaa's buss kom och jag sa hejdå till henne.


På vägen hem mötte jag Sanna, Jimmy och Jennü.

Det var en liten liten liten lättnad eftersom jag inte

hade träffat dom på länge, men det släppte inte mina

tankar om vart Äwe befann sig eller om hon mådde bra.


Sen stod jag i kön med Jennü i Ellbe för att hon skulle

betala några grejor hon skulle köpa till kvällen.

Jag fick ett sms och jag hoppade av glädje och nästan

skrek för att jag hade fått ett sms av Äwe.


Äwe bad mig att logga in på msn så fort som möjligt.

Jag sa att jag skyndar mig så fort som möjligt hemmåt.


Sen när jag väl kommer hem så slänger jag av mig skorna

utan en tanke på att min mää rör på läpparna där hon sitter

på trappen. Det enda jag tänkte var på att få kontakt med Äwe

via nätet, via msn, för att få veta vad som hänt med henne.


Jag flög förbi mää som satt och pratade med mig utan

att jag hörde ett enda ord av vad hon sa. det enda jag

hade på huvudet var att få veta hur det var med Äwe.


När jag väl kommit fram till datorn loggar jag in

och får ett direktmeddelande av Äwe.

Jag svarar tillbaka och sen säger hon att hon ska

försöka förklara vad som har hänt och varför

hon inte har svarat på allt som jag har skrivit och

ringt för att fråga vad som pågår.

under den tiden jag läste vad hon skrev passade

jag på att ta av mig handskarna, mössan och jackan.


Jag blev verkligen rädd. Rädd av det Äwe berättade för mig.

Jag har nog aldrig vart med om något tidigare.

Jag har bara hört när min mää har berättat om sina kompisar.

hur dom hade när dom var unga.

Men att höra det från min bästa kompis som själv

inte mår "prima skinka" var inte skönt att höra

att en av hennes kompisar mådde skit.


Jag tänker inte berätta vad som har hänt med honom

men jag kan bara säga att han mådde rent av skit.




That's all for now.


Bye

/Your own Mischaa


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0